ASPHALT Series

Bokningar

Bookings are closed for this event.

Datum & tid: lördag, 25 november 16:00 - 23:59

0
Ladda ner evenemanget iCal


Ett performance-program curaterat av Dinis Machado

Med: CNIDARIEL, Luan Okun, Mia Meneses, Camila Malenchini, Progressive Genitalia, Gareth Cutter och Gemma Nash, Slim Soledad, XD Eric.


25 november

16.00 – Mia Meneses – Bloco 11 (Teater)
17.15 – Camila Malenchini – On Faun (Dans)
18.15 – Progressive Genitalia – Reimagining Intimacy (Performance)
20.00 – Gareth Cutter och Gemma Nash – The Quips (Musik / Video / Radio / Aktivism)
21.00 – Slim Soledad (DJ set)
22.30 – XD Eric (DJ set)

Betala vad du kan
Rekommenderat lägsta pris 100 kr


ASPHALT Series

Mermaid of the Asphalt,
Queen of the Moonlight,
Only hand your body
to those who can carry it.
Ur ”Serei A” av Linn da Quebrada

ASPHALT Series förflyttar sig från binära förståelser och formuleringar och artikulerar ett program av konstnärer som lever i utrymmen mellan identiteter men också mellan teatraliteter, genrer, tekniker, berättelser och dispositiv. En grupp konstnärer med sammanflätade identiteter och praktiker där fragmentariska materialiteter, tätheter och önskningar väver samman dissidentpolitik, sensationer och fiktioner till det performativa okända.

ASPHALT är en kontext som artikulerar kön som varierande förståelser och formuleringar som korsas av migrationsströmmar, klassupplevelser, kulturella bakgrunder, rasifierande blickar och erfarenheter och projektioner av funktionshinder. Genom att samla en grupp konstnärer som formulerar sig själva och sina queera praktiker på olika sätt som speglar deras livsresor och produktionssammanhang, försöker programmet avobjektifiera den queera kroppen och fragmentera den till en mängd möjligheter och förslag.


Foto: Tânia Araújo

Mia Meneses
Bloco 11

Kroppen speglar inte den person som bor i den.

När de lager som gör oss till människor har avlägsnats är allt vi har kvar dans. Dansen befriar oss från vårt tillstånd. Rörelse är frihet.

Det här verket handlar om kroppen. Om vad det är att vara en marginaliserad kropp. Ett manifest som vägrar hierarkiseringen av funktionshinder och visionen om den dansande kroppen.

Frihet är en angelägenhet. Att försöka befria kroppen genom dans. Att använda frustrationen i en instängd rörelse för att göra den flytande.

Skörheten i en kropp kan samtidigt vara det mest kraftfulla och starkaste med den.

Fördömandet av kroppen sker alltid genom de andras blickar. Lusten till frihet är större än rädslan för döden.

Dramaturgi:  Mia Meneses
Regi: Mia Meneses and Susana M. G. Silvério
Performance: Mia Meneses och Mariana Freire
Ljuddesign: Afonso Albuquerque



Camila Malechini

On Faun

Mytiska varelser förkroppsligar en mängd olika rädslor: kaosets möjlighet att övervinna ordningen, irrationalitetens möjlighet att segra över förnuftet, den jordiska vildmarkens potentiella seger över mänsklighetens inkräktande civilisationer. De uppstår ur viljan att tämja och omyndigförklara det som en dominerande kultur finner hotfullt. Faunen, även känd som Pan, var den grekiska guden för det vilda, maskulin fertilitet och sexualitet. Han var på samma gång olycksbådande och profetisk och lekte med nymfer och skyddade skogen.

I On Faun används avbildningen för att utforska hur makt har byggts upp och upprätthållits genom mytologier, och hur den kan förändras. Som ett känt exempel på kanoniseringen av en mytisk varelse i västerländsk ideologi börjar verket med en rekonstruktion av Nijinskijs balett L’Après Midi d’un Faune – en ingång till återanvändningen och omvandlingen av denna lömska getgud. Därifrån behandlar verket rörelsen att forma och bli, en studie i transformation och, när den tas, den handlingskraft som ligger däri, en blandning av magi, mytologi och hur makt rör sig genom ett odjurs rytm.

Koreografi och performance: Camila Malechini
Ljuddesign: Fjola Gautadóttir
Dramaturgi: Louise Trueheart
Konstnärligt stöd: Layton Lachman, Sarah Parolin, Auro Orso.

Detta arbete gjordes inom ramen för 25th JAHRE – TANZNACHT BERLIN.


Foto:

Progressive Genitalia
Reimagining intimacy

En performance av Progressive Genitalia som föreställer sig framtidens intimitet. Två modifierade kroppar interagerar på ett sätt som utmanar hur vi föreställer oss sex. Genom de fyra stadierna av intimitet möts dessa två transpersoner för att fullständigt queera hur kroppar interagerar och ger njutning genom både fysisk och känslomässig närhet. I denna futuristiska föreställning uppträder Mille Bostedt & Elysia Goodridge-Dyson i exoskelett av silikon och använder rörelse för att utforska ett modigt nytt sätt att knyta an.

En performance av Progressive Genitalia
med Mille Bostedt & Elysia Goodridge-Dyson
Skapad i samarbete med Lesbisk Makt


Gemma Nash och Gareth Cutter
The Quips

The Quips är ett forsknings- och performanceprojekt om radiosändningarnas relation till funktionshinder och piratradions historia av uppror och aktivism, som kulminerar i en direktsänd radiosändning och videodokumentation, gjord av CUTTER // NASH.

När Covid-19 kom var våra interaktioner – med kultur och varandra – avlägsna och online. Nu, när samhället börjar ”öppnas upp igen”, riskerar funktionshindrade och kliniskt extremt sårbara människor att bli utestängda igen.

I detta landskap av minskande stöd och kontakter kräver The Quips kreativt utrymme för funktionshindrade röster – deras humor, upproriskhet, sexualitet – och förstärker dem. Vi hämtar inspiration från radiostationer som det franska radioprogrammet ”La Tribune de l’Invalide” från 1947, där handikappaktivister talade ut om försummelsen av funktionshindrade civila, och ”Gaywaves”, det första brittiska radioprogrammet som drevs av och för homosexuella män på 1980-talet, den tid då paragraf 28 infördes.



Slim Soledad

Slim Soledad, multikonstnär, född i Guarulhos – São Paulo/BR, medgrundare av queerkollektivet Chernobyl, för närvarande bosatt i Paris. Hennes kropp rör sig genom de olika ljuden som korsar rytmer som Baile Funk, Vogue och samtida danser. Dessa kopplingar utvecklar nyanser i hennes kropps kreativa process som konstnär och i hennes musikaliska produktion.

Jag tror att jag sedan jag var mycket ung har haft en relation till konst, och då menar jag främst musik och dans. Jag tror att det var saker som präglade min barndom och vem jag är idag, jag minns att mina föräldrar alltid lyssnade på musik och vi gick alltid en gång i månaden till min farbrors hus där de hade fester och ibland var det ett ”dansmästerskap” mellan de vuxna och alla hade mycket roligt.


XD Eric

Eric Oliveira aka xD_Eric, she/they/them, född i São Paulo och baserad i Berlin, multikonstnär, medgrundare av det brasilianska kollektivet ”Chernobyl”. Passionen för musik började med inflytandet från hennes familj. Hon söker efter latinamerikansk musik som sträcker sig från brasiliansk funk och passerar genom många andra aspekter som techno, hård dans och Latin Core som får LATAM att fatta eld. Deras inställning till svart musik kommer från några av hennes familjemedlemmar, som hennes far och farbröder, som på 80-talet organiserade Black Music balls i São Paulo.

Jag samlar på otaliga verk som gör mig stolt och jag blir alltmer hungrig efter kunskap. Jag hade farbröder som var DJ:s och som alltid tyckte att det var fantastiskt och inspirerade mig.

 


Weld stöds av Stockholms stad, Statens kulturråd och Region Stockholm

ASPHALT Series

Bokningar

This event is fully booked.

Datum & tid: lördag, 25 november 16:00 - 23:59

0
Ladda ner evenemanget iCal


A performance program curated by Dinis Machado

With: CNIDARIEL, Luan Okun, Mia Meneses, Camila Malenchini, Progressive Genitalia, Gareth Cutter and Gemma Nash, Slim Soledad, XD Eric.


November 25

4pm – Mia Meneses – Bloco 101 (Theatre)
5.15pm – Camila Malenchini – On Faun (Dance)
6.15pm – Progressive Genitalia – Reimagining Intimacy (Performance)

8pm – Gareth Cutter and Gemma Nash – The Quips (Music / Video / Radio / Activism)
9pm – Slim Soledad (DJ set)
10.30pm – XD Eric (DJ set)

Pay what you can
Recommended minimum price 100 kr


ASPHALT Series
a two day festival curated by Dinis Machado

Mermaid of the Asphalt,
Queen of the Moonlight,
Only hand your body
to those who can carry it.
From ”Serei A” by Linn da Quebrada

Displacing from binary understandings and formulations, ASPHALT series articulates a program by artists inhabiting spaces in between identities but also in between theatricalities, genres, techniques, narratives and dispositifs. A group of artists with entagled identitites and practices where clouds of fragmentary materialities, densities and desires weave dissident politics, sensations and fictions melted into performative unknowns.

ASPHALT is a context that articulates genders as variable understandings and formulations crossed by migratory fluxes, class experiences, cultural backgrounds, racializing gazes and experiences and projections of disability. Gathering a group of artists that articulate themselves and their queer practices in diverse ways that reflect their life journeys and production contexts, the program looks to de-objectualize the queer body fragmenting it into a multitude of possibilities and propositions.


Photo: Tânia Araújo

Mia Meneses
Bloco 11

The body does not reflect the person who inhabits it.

Stripped of the layers that make us people, all we have left is dance. Dance frees us from our condition. Movement is freedom.

This work is about the body. About what it is to be a marginalized body. A manifesto that refuses the hierarchization of disability and the vision of the dancing body.

Freedom is an urgency. Trying to free the body through dance. To use the frustration of trapped movement to make it fluid.

The fragility of a body can at the same time be the most powerful and strongest thing about it. The condemnation of the body is always made by the gaze of the others. The lust for freedom is greater than the fear of death.

Dramaturgy: Mia Meneses
Direction: Mia Meneses and Susana M. G. Silvério
Performance: Mia Meneses and Mariana Freire
Sound design: Afonso Albuquerque


Camila Malechini
On Faun

Mythical creatures embody a variety of fears: the potential of chaos to overcome order, of irrationality to prevail over reason, the potential victory of the earthen wild over the encroaching civilizations of mankind. They arise from the desire to domesticate and disempower what a dominant culture finds threatening. Also known as Pan, the faun was the Greek god of the wild, masculine fertility, and sexuality. Simultaneously sinister and prophetic, he frolicked with nymphs and protected the forest.

In On Faun the effigy is used to explore how power has been built and held through mythologies, and how it might transform. As a famous example of the canonization of a mythical creature into western ideology, the work begins with a reconstruction of the ballet L’Après Midi d’un Faune by Nijinsky – an entry point to the re-appropriation and transformation of this sneaky goat-god. From there, the work deals with the movement of molding and becoming, a study in transformation and, when taken, the agency therein, a mash-up between magic, mythology, and how power moves through the beat of a beast.

Choreography and performance: Camila Malechini
Sound design: Fjola Gautadóttir
Dramaturgy: Louise Trueheart
Artistic support: Layton Lachman, Sarah Parolin, Auro Orso.

This work was made during the frame of the 25th JAHRE – TANZNACHT BERLIN.


Progressive Genitalia
Reimagining intimacy

A Progressive Genitalia performance imagining the future of intimacy. Two modified bodies interacting in ways that challenges how we envision sex. Through the 4 stages of intimacy, these two transhumans come together to completely queer how bodies interact and give pleasure through both physical and emotional closeness. In this futuristic performance Mille Bostedt & Elysia Goodridge-Dyson perform in silicone exoskeletons and use movement to explore a brave new way to connect.

Reimagining intimacy
a performance by Progressive Genitalia
with Mille Bostedt & Elysia Goodridge-Dyson
Created in collaboration with Lesbisk Makt


Gemma Nash och Gareth Cutter
The Quips

The Quips is a research and performance project on radio broadcasting’s relationship with disability and pirate radio’s history of rebellion and activism, culminating in a live radio broadcast and video documentation, made by CUTTER // NASH.

When Covid-19 arrived, our interactions – with culture and each other – were remote and online. Now, as society begins to ‘reopen’, disabled and clinically extremely vulnerable people are at risk of being excluded again.

In this landscape of diminishing support and connection, The Quips claims creative space for disabled voices – their humour, rebellion, sexuality – and amplifies them. We take inspiration from radio stations such as the 1947 French radio show ‘La Tribune de l’Invalide’, where disability activists spoke out about the neglect of disabled civilians, and ‘Gaywaves’, the first British radio programme run by and for gay men in the 1980s, the era of Section 28.


Slim Soledad

Slim Soledad multi-artist, born in Guarulhos – São Paulo/BR, co-founder the queer collective Chernobyl, currently resides in Paris. Her body moves through the different sounds inter-passing rhythms like Baile Funk, Vogue and contemporary dances. These connections develop nuances in her body’s creative process as a performer and in her musical production.

I think that since I was very young I have a relationship with art, I mean with music and dance mainly. I believe they were things that marked my childhood and who I am today, I remember my parents always listened to music and we always went once a month to my uncles house where they had parties and sometimes there was a ”dance championship” between the adults and everyone had a lot of fun.


XD Eric
Eric Oliveira aka xD_Eric, she/they/them, São Paulo born and Berlin based multiartist, co-founder of the Brazilian collective ‘Chernobyl’. The passion for music started with the influence of her family. She searching for Latin peripheral music ranging from Brazilian funk, passing through many other aspects as Techno, Hard dance and Latin Core that make LATAM catch fire. Their approach to Black music comes from some of her family members, like her father and uncles, who in the 80’s organized Black Music balls in São Paulo.

I collect countless works that make me proud and I am increasingly hungry for knowledge. I had uncles who are DJs and always thought it was amazing and inspired me.


Weld is supported by Stockholms stad, the Swedish Arts Council and Region Stockholm